Burmesiska köket.
Burma är ju ett mångkulturellt land, och ska man tala om ”burmesiska köket” så är det en intressant blandning av burmansk, mon, indisk och kinesisk mat. Det skiljer sig dock avsevärt från närliggande Thailands förutom att i båda länderna är ris stommen som sedan oftast kompletteras av olika curryrätter. När det gäller chili så är burmesisk mat mildast i Asien.
Fisk, kyckling, räkor och lamm förekommer ofta i olika curry- eller chilirätter. Burmeserna själva äter inte särskilt mycket nötkött eller fläsk av religiösa och vidskepliga skäl (andeväsen, nat , gillar till exempel inte fläsk). Många buddister tar avstånd helt från fyrbenta djurs kött och en del äter bara okokta grönsaker och frukt under Waso -månarna (monsuntiden i juni-juli). Nästan alla slakteributiker i Burma innehas av muslimer eller kineser.
Frukt och speciellt grönsaker förekommer ofta i måltiderna. En av de mest populära rätterna är thok; en kryddrik sallad gjord av råa grönsaker eller frukt som blandas med limejuice, lök, jordnötter och chili.
Privat äter burmeser i allmänhet med fingrarna. Skålar med de olika rätterna ställs tillsammans med en större skål ris ut på matbordet (ofta en vaxduk utlagd på golvet). Matgästerna plockar för sig och äter direkt ur nypan.I primitiva miljöer ska man vara noga med att använda rätt hand då den andra är reserverad för toabesök.
Matvanorna varierar i olika delar av landet. Ofta är frukost inkluderad i rumspriset om man bor på hotell eller guesthouse. Frukosten är ibland mycket spartansk men inkluderar nästan alltid ägg i någon form. I Karenstaten kan det vara lämpligt att be om lite hårdare kokta ägg då de annars ofta, i karen-stil, bara tycks ha doppats i varmt vatten så innanmätet sedan skall kunna sugas ut. Man lär sig snabbt efter att ha knackat ägget på bordskanten och fått den gulvita sörjan i knät.
Efter att utbrott av fågelinfluensa i Myanmars Mandalay- och Sagaingprovinser konstaterades för drygt ett år sedan blev det förbjudet att sälja och transportera fjäderfä och dess produkter i centrala Myanmar. Våren 2007 konstaterades den dödliga varianten av fågelvirus (H5N1) även vid några gårdar i Yangons utkanter. Även då infördes restriktioner vad gäller försäljning och transport av fjäderfä och dess produkter.
Internationella experter anser att myndigheterna har bra kontroll för att begränsa spridningen men en varning kan vara på plats då vissa restaurangoperatörer på grund av kundernas efterfrågan på bland annat favoriträtten kycklingcurry har fått dem att köpa råvaran på svarta marknaden. Tendensen är dock att burmeserna blir allt mer medvetna om faran och efterfrågan på kyckling och ägg har enligt uppgift minskat markant.
Matställen i Burma
Under tiden Burma avskärmade sig från omvärlden var det faktiskt svårt att hitta matställen där genuin burmesisk mat serverades. Måltiderna intogs ju i hemmen och det var knappast värt mödan att sörja för turister förutom i de relativt få finare restauranger som specialiserade sig för just dessa. Inte ens i de restaurangerna var maten särskilt representativ för det traditionella burmesiska köket.
Idag kan man hitta både god och billig burmesisk mat nästan överallt och, speciellt i städerna, även ett brett utbud kinesisk och indisk. I Shanstaten kan faktiskt kinesiska rätter vara vanligare än burmesiska.
Reser man runt i landet erbjuds regionala specialiteter, för att inte tala om de av burmeser så älskade ”mellanmålen”, från allehanda stånd på gator och torg.
Under Burma Centers årliga undersökningar i Burma bjuds vi ofta till måltider i privata hem, men vi äter minst lika ofta i olika matställen längs resvägen. Vi avstår gärna från att rekommendera specifika restauranter då det roliga delvis är just att hitta något nytt alldeles själv. Annars finns det bra tips i till exempel Lonely Planets Burma-guide, men tänk på att matställen som allt annat i affärsväg i Burma, har en tendens att leva ett speciellt jojo-liv. Vår rekommendation är att; verkar etablissemanget någotsånär hygieniskt (eller ståndoperatören hyfsat ren) kan man gott vara lite äventyrlig.
Se bara till att maten är väl tillagad, oftast inget problem då den i regel snarare kan vara lite överkokt. Råa grönsaker och frukt skall vara ordentligt skalade. Tvättade är inte tillräckligt då man ofta använder vatten som kanske av lokalbefolkningen anses rent men kan ge turistmagar skälvan.
Har man varit på resande fot bland burmesiska delikatesser i några veckor så känns det ibland rätt att lugna magen med lite mer västanpassade varianter. I de större städerna finns restauranger som lagar mat för turister och dit kan man ta sin tillflykt. Man kan göra sig väl förstådd på engelska och få måltiden i den styrka man önskar.
Förr var ris basen vid alla måltider. Numera börjar nudlar förekomma i allt större utsträckning. Det finns i Yangon ett växande antal nudelbarer som inriktar sig på jäktade stadsbors krav på snabbmat. Även ett stort antal turister söker sig dit.
Med tanke på hur avskärmat landet är från omvärlden på grund av västerländska sanktioner så är det förvånansvärt hur speciellt yngre generationer anpassat sina matvanor. En mängd snabbmatställen, liknande våra hamburgerbarer med ett visst kinesiskt stuk, har vuxit fram. Detsamma gäller kaffebarer som förutom kallt eller varmt kaffe eller dito te serverar nästan allt (icke alkoholiskt) drickbart och dessutom allehanda tilltugg. En av våra favoritsnack är en sorts burmesisk ”varmkorv”; ett par tunna korvar inbakade i ett bröd (allt uppvärmt i micro förstås).
Dryck i Myanmar / Burma
Kranvattnet i Burma är definitivt inte lämpat som människodricka, åtminstone inte för känsliga turistmagar. Det finns numera flaskvatten och en mängd drycker att köpa i Burma (både innehållande alkohol och alkoholfria) på burk, i flaska eller glas. Burkade drycker vållar knappast något problem men burmeserna själva torkar noga av burken innan de häller upp eller dricker från den. Utkörarna kliver ofta runt på burkarna på lastbilsflaken och deras bara fötter kan ju ha promenerat var som helst dessförinnan. Kontrollera flaskor så att kapsylen ej är bruten. Detta gäller kanske speciellt vattenflaskor man köper på gatan eller i mindre butiker. Tyvärr händer det att använda flaskor återfylls i privat regi och säljs på nytt. I de flesta fall används förmodligen renat vatten men man kan aldrig vara säker så kontrollera att ringen upptill är intakt. Var försiktig med drycker som köps i glas, speciellt i mindre serveringar. Drycken i sig är nog ok, men iskuberna kan vara gjorda av orent vatten.
Vid besök i till exempel privata hem blir man så gott som alltid bjuden på något att dricka. Det är oartigt att tacka nej och är man orolig för magen är kaffe eller té bra val. Smakar kanske pyton men man kan vara rätt säker på att det inte gör dig sjuk då de är kokade.
Ta gärna med dig några vattenreningstabletter eller jod-lösning att droppa i det vatten du tänker borsta tänderna i. Även om du förmodligen inte skulle bli allvarligt sjuk så är några dagars magproblem på den burmesiska landsbygden inte särskilt eftersträvansvärt.
Många restauranger i Burma har en muslimsk kundkrets. Där serveras naturligtvis ingen alkohol, inte ens en pilsner.
Lokalt öl bryggs i Burma och är klart värt att testa, till exempel Myanmar Beer, men i regel upplevs importerat både billigare och mer välsmakande. Samma gäller konjak och annat starkt.
Burmesisk mat utomlands
I takt med att allt fler flyktingar från Burma sökt sig till västvärlden har burmesiska restauranter dykt upp lite här och var. I Sverige finns vad vi vet i dagsläget ingen utan den närmaste vi känner till ligger i London. Mandalay på Edgeware Road drivs av ett burmesiskt brödrapar med familjer och serverar delikata burmesiska rätter i trivsam men enkel miljö. Den är öppen både för lunch och middag och priserna har visserligen höjts de senaste åren, men det gäller förstås London över huvud taget.
Annars går det faktiskt riktigt hyfsat att tillaga burmesisk mat i Sverige då det nuförtiden finns mängder små butiker med asiatiska kryddor, grönsaker och liknande. Vänskapsföreningen brukar servera burmesisk mat vid sina träffar, kanske inte precis som därhemma men bra nära. Föreningen kom faktiskt ut med en receptsamling för ett dussin år sedan, där olika burmesiska ”kändisar” beskrev sina favoriträtter.