Att resa till eller i Burma / Myanmar.
Hälsoråd
Man bör nog inte välja Myanmar som resmål om man redan innan vet att man har en sjukdom som kan ge svåra akuta problem. Att rådfråga sin läkare innan resan är är aldrig fel. Myanmar har traditionsenligt duktiga läkare men den allmänna sjukvården i landet har halkat efter på senare år. Råkar man ut för något allvarligt bör man för säkerhets skull ta sig till en av de militära sjukvårdsinrättningarna eller i Yangon till ett sjukhus som anlitas av diplomatiska kåren. Vill man inte det så ligger ju till exempel Bangkok bara en timmes flygresa bort med dess duktiga läkare. Smärre åkommor kan behandlas av någon av de sjukvårdskunniga vars enkla ”kliniker” finns lite här och var. Utbrott av dödlig fågelinfluensa har konstaterats på olika håll i Myanmars men områdena är nu förklarade fria från viruset. Inget garanterar att viruset inte plötsligt uppträder igen så var uppmärksam och avstå från att äta fjäderfä och ägg i drabbade områden samt även i angränsande områden dit produkterna kan ha transporterats.
Reseapotek
Förutom att man i god tid bör se om sina vaccinationer är det alltid bra att ha med sig ett litet reseapotek för de vanligaste tänkbara åkommorna och dessutom veta hur det används. Det går naturligtvis att inhandla medicin i Myanmar men det kan vara svårt att veta precis vad man får, speciellt som en hel del förfalskade produkter cirkulerar. Man ska också vara medveten om att vad som här hemma skulle anses som ett bagatellartat sår, i tropikerna kan utvecklas till en livshotande infektion bara på någon dag.
Ett bra basapotek kan till exempel innehålla:
- Aspirin/Magnecyl för tillfällig smärtlindring.
- Preparat mot turistdiarré.
- Betadine eller annat effektivt medel för rengöring av sår.
- Någon form av antibiotika.
- Vattenreningstabletter eller dylikt (det räcker i regel med något klorbaserat men vill man ha hundraprocetigt skydd kan man inhandla lämpligt jodkoncentrat på apoteken i Sverige)
Själv brukar jag också stoppa i en liten tub tandkitt då en trasig tand eller tappad plomb kan spoliera vistelsen. Det är mycket glest mellan den sortens tandläkaremottagningar vi är vana vid och på landsbygden finns inga alls.
Även någon form av steriliserad ögontvätt samt en näve våtservetter, gärna desinficerande. I regel finns inget toapapper på landsbygden och oftast inte heller säkra tvättmöjligheter.
Är man allergiker så är en dos antihistamin samt cortisontabletter vid riktig kris en bra försäkring. Naturligtvis tar man dessutom med den medicin man vet man kan komma att behöva. Var bara försiktig med allt som kan misstänkas vara någon form av narkotikapreparat då det kan fastna i tullen. Ta med recepten.
Framför allt bör man tala med sin egen läkare om det finns några betänkligheter.Tyvärr är det väl så att svenska läkare i allmänhet vet rätt lite om tropiska sjukdomar av olika slag. Vaccinationscentralerna har en lista att gå efter när de ordinerar det som behövs, men dessvärre är inte heller de särskilt lokalt bevandrade.
Insekter och parasiter
Förutom i zoologiska trädgårdar och vid längre vistelse i djungeln är det föga troligt att du möter något farligt vilt djur, inklusive reptiler. Däremot finns det gott om insekter och allehanda småkryp.
Ett antal allvarliga sjukdomar, några så gott som utrotade i väst, är vanliga i Burma. En del av dem är insektsburna och profylax i all ära; det enda hundraprocentiga skyddet är att inte bli biten eller stucken. Det innebär att klä så mycket av kroppen som möjligt, speciellt under de mörka timmarna när flygfän härjar som värst. Mygg som sprider denguefeber, relativt vanlig i delar av Myanmar, är också aktiva dagtid. Delar av kroppen som inte täcks av kläder måste smörjas in med insektsmedel. Bäst är varianter som köps av rekommenderade apotekare i tex Bangkok. Malariaprofylax utvecklas ständigt, i takt med att myggorna blir resistenta. Det finns nu varianter som inte ger några biverkningar.
Myggen gillar inte luft som rör sig, vilket inte betyder att du måste frysa ihjäl i ett luftkonditionerat rum du betalar ockerpriser för. En ordentlig fläkt tjänar samma syfte och är dessutom både behagligare och avsevärt billigare.
Att ha med sig ett eget myggnät är inte helt fel, speciellt om man reser på landsbygden. Många rum hyrs ut med myggnät, men kontrollera noga att de är hela. Nätet bör också vara behandlat med insektsmedel så att myggen håller sig borta och inte når kroppsdelar om man i sömnen ligger mot nätet. Se till att stoppa in det under madrassen ordentligt så att inga krypfän kan ta sig in underifrån. Nät i olika material samt i varierande storlekar finns det gott om och billigt i Asien. I Sverige är de flesta lämpliga näten för en eller två personer. De säljs genom till exempel friluftsbutiker och vaccinationscentraler och är ofta impregnerade, men tänk på att impregneringen bara är effektiv något år och sedan måste göras om. Ett använt nät ska kasseras som miljöfarligt.
Om du promenerar omkring barfota i vattenpölar så tvätta fötterna noga när du kommer tillbaka till hotellet. Infektioner och inte minst parasiter kan söka sig in i kroppen den vägen. Man skall också vara försiktig så att inga iglar smiter in i skorna när man tar sig över vattendrag. Iglarna är trådsmala men stora som sniglar när de sugit i sig blod. Man märker dem inte förrän det är för sent och då kan en svårstoppad infektion redan vara på gång. Går du mycket i naturen, speciellt under monsuntiden, är högskaftade kängor med utanpåsnörning bra.
Löss kanske inte är något allvarligare medicinskt problem men räkna med att det kan finnas ovälkomna sängkamrater i mindre fashionabla inrättningar. Risken finns att man tar med sig ohyran hem i bagaget men förhoppningsvis tar kylan i flygplanets lastutrymme död på det mesta under hemfärden. Annars är någon dag utomhus i den svenska vintern inte helt fel.
Husdjur
Burmeser har sällan råd med husdjur själva men låter gärna hundar och katter rumstera i soporna. Ser du hundar eller katter ute så räkna med att de är mer eller mindre halvvilda och var försiktig. Även när man möter större tamdjur på landsbygden skadar det inte att vara försiktig. Även en i vanliga fall beskedlig elefant kan ha en dålig dag. Gå inte heller för nära apor. De kan riva eller bita ordentligt eller i bästa fall bara slita av dig några hårtofsar om de känner för det.